Damlagets spralliga och pålitliga målgörare
En tuff handbollsträning är precis slut och jag står och väntar på Hanna, som jag har bestämt träff med. Tjejerna passerar, en efter en, och sist ut kommer Hanna. Hon stannade kvar och tog lite taktiksnack med Lasse (damlagets tränare). Hanna är tjejen som alltid vill träna, som skulle klara sig alldeles utmärkt på en öde ö och som av sina lagkompisar alltid kallas Harry. Varför? Jo, läs intervjun här för att få veta mer.
Hej Hanna! Hur mår du efter dagens träning?
– Hur bra som helst! Älskar tuffa träningar, speciellt när vi får springa mycket! Jag har nämligen en tendens att tappa tålamodet när vi har lite lugnare och taktiska träningar
Hur länge har du spelat i HK Drott?
– Det är sedan 2014, så det blir 8 år nu. Visserligen tog jag en paus 1 år, säsongen 18/19, men jag har varit länge i laget.
Har du någon speciell roll i gruppen?
– Jag har ingen specifik roll skulle jag säga men jag upplever att folk känner sig trygga i att komma och prata med mig när det behövs. Jag gillar också att visa min roliga sida och få andra att skratta. Sedan säger väl dem flesta i laget att jag är den som bara ”går in och kör” på planen.
För de som har följt dig ett tag så kan man inte ha missat att du kallas för Harry. Hur kommer det sig?
– Haha, det har jag kallats för länge nu. Under min första träning med Drott så lyckades en tjej skjuta mig i huvudet två gånger, andra gången lyckades hon riva mig så jag fick ett stort rivsår i min panna, precis som Harry Potters ärr. Därefter började mina lagkamrater kalla mig för Harry.
Hur länge har du spelat handboll?
– Sedan jag var 10 år. Min kompis tvingade med mig på en träning fast jag egentligen ville gå och spela fotboll, men det var tur hon gjorde det för jag fastnade direkt!
Det tycker vi också! Vad är det du gillar bäst med handboll?
– Gemenskapen man får tillsammans med laget, det blir som en extra familj. Sen tycker jag att det är en rolig och händelserik sport att både spela och att titta på.
Har du någon förebild inom sporten?
– Jag har alltid haft Jamina Roberts som en stor förebild sedan jag var liten. Det är därför jag har nummer 8. Tycker hon är en riktigt duktig handbollsspelare som alltid går all-in.
Har du några andra intressen?
– Jag gillar att spela paddel och golf.
Vad gör du helst en helt ledig dag?
– Har vi ingen gemensam handbollsträning så brukar jag oftast träna ändå, när jag är ledig. Jag tycker också om att umgås med vänner, min pojkvän och min kära far. Sen trivs jag i mitt eget sällskap och har gärna en heldag för mig själv och gör det jag känner för.
Beskriv dig själv med 3 ord.
– Rolig, sprallig och omtänksam.
Har du någon dold talang?
– Jag kan härma en apa och en höna, haha.
Vad hade du för drömyrke som barn?
– När jag var liten ville jag bli polis.
Vad och vem skulle du ta med till en öde ö?
– Jag är före detta yrkesmilitär så har lärt mig hur man överlever ensam ute i naturen, vilket skulle komma väl till pass i en sån här situation. Först och främst så skulle jag tagit med mig tandkräm för munhälsan är otroligt viktig! På frågan om vem så hade jag tagit med mig Louise Lilja, från laget, för då hade jag kunnat skratta åt henne för hon hade blivit så frustrerad. Om jag ska välja någon utanför laget att ta med så blir det min sambo Nille. Han har ett sådant lugn i sig och ser till så jag inte är ur balans.
Alla spelare i laget har fått välja en varsin låt som ska spelas när man gör mål. Vilken låt har du valt?
– ”Dynamit Harry”. Haha, behöver jag ens förklara varför?
Slutligen, har du någon hälsning till publiken i Arenan?
– Vi spelar som bäst när vi har ett stort hemmastöd så jag hoppas att så många som möjligt tar sig ner och hejar på oss så fort tillfälle ges!
Tack för pratstunden Hanna!
Marie Lind, kommunikationsansvarig på HK Drott